Den pågående klimatförändringen kommer att bidra till ökade temperaturer i hela Sverige. Vi kan även förvänta oss ökade nederbördsmängden i större delen av landet, framförallt under vinterhalvåret och i östra Sverige förutses även vårarna bli regnigare. Samtidigt förutspås att perioder med ”låg markfuktighet”, sannolikt kommer att bli längre.
Vissa djur är mer sårbara
Högproducerande djur är mycket känsliga när deras miljö, skötsel, och utfodring ändras på ett negativt sätt. Mjölkkor är till exempel väldigt känsliga för värmestress. Även renen som går fritt på fjället eller i skogen kan drabbas hårt av att miljön förändras. Till exempel kan allvarliga ögon- och munhåleinfektioner uppstå när djuren måste samlas för utfodring vid brist på vinterbete. Den ökade djurtätheten och stress kan orsaka infektioner hos svaga och nedsatta djur. Även vissa vilda djur är mer sårbara för en ekosystemförändring än andra; detta gäller de som lever klimatmässigt nära gränsen för vad som är lämpligt för arten eller sådana som är hårt specialiserade avseende livsmiljö eller val av föda.
Klimatförändringen kan ha stor inverkan på både djur och djurhållning. Nedan följer exempel på påverkan till följd av klimatförändringen.
- Bristande tillgång till foder och vatten av tillräckligt god kvalitet till följd av stora nederbördsmängder, översvämningar och torka.
- Påverkan på strömförsörjning till följd av extremväder. Strömavbrott kan medföra störningar i drift och skötsel eftersom säker elförsörjning är mycket viktigt för ventilation, vattenförsörjning, utfodring och mjölkning med mera. I stora besättningar är de flesta av dessa skötselfaktorer automatiserade, det vill säga beroende av elförsörjning. Även om extra elaggregat är ett krav redan idag kan dessa vara otillräckliga om störningar pågår under längre tid.
- Behov av evakuering av djur vid exempelvis brand eller extremväder. En evakuering är ett stort praktiskt problem; djuren stressas, immunförsvaret påverkas negativt, djur kan skadas, smittspridningen ökar och mångåriga program för att kontrollera inhemska sjukdomar kan spolieras.
- Värmeböljor kan öka risken för värmestress hos djur men ställer även krav på djurstallar. Djurstallar i Sverige är sällan byggda för långa perioder med hög temperatur. Vid ett varmare klimat kan därför många djurhållare bli tvungna att investera i bättre ventilationsanläggningar, kylanläggningar och/eller minska beläggningsgraden i stallarna. I samband med värmeböljor kan även behovet av tillfällig installning av djur komma att öka. Andra situationer där tillfällig installning kan behövas är vid översvämningar av beten, betesbrist, massförekomst av knott eller bromsar och förekomst av vektorburna sjukdomar.
- Arters utbredning, populationstäthet och livsvillkor ändras. Arter som tvingas leva nära gränsen för sina livsvillkor stressas och kan då i vissa fall migrera. Arterna flyttar mot såväl högre breddgrader som högre upp över havet.