Konservering sker när minst en av de listade förutsättningarna för mikrobiell tillväxt tas bort:
- Mikroorganism
- Tillgång till eller avsaknad av syre
- Tillgängligt vatten
- Näring
- Lämplig temperatur
- Lämpligt pH
- Tillräcklig tid
Innan och vid skörd
Innan skörd är det viktigt att:
- kontrollera att det inte finns några giftiga växter på den ytan som skall skördas. Det är bättre att låta bli att skörda en del av fältet än att blanda in giftiga växter i fodret.
- kontrollera om mullvadar eller vildsvin har skapat jordhögar. Om så är fallet bör dessa jämnas till så att inte jord kommer med vid skörd.
Vid skörd är det viktigt att:
- grödorna inte kontamineras av jord. Det är viktigt med korrekt stubbhöjd och rätt inställning av maskiner som hövändare och strängläggare. Vid packning av plansilo med maskiner är det viktigt att hjulen är rengjorda.
- se till att det inte kommer med hela eller delar av kadaver från till exempel smådjur då dessa kan orsaka tillväxt av bakterier som producerar det dödliga botulinumtoxinet.
Bra råvaror
Det är ingen idé att konservera en dålig råvara. Finns det bakterier i råvaran kan de växa till och snabbt bli för många. Endast värmebehandling (pasteurisering) dödar bakterier. Konservering hindrar bara tillväxt av bakterier tillfälligt, den kan starta igen senare om förhållandena är lämpliga för bakterietillväxt. Mykotoxiner som produceras av mögelsvampar är stabila och påverkas inte av konservering eller lagring, de finns kvar i fodret. Toxiska ämnen i giftiga växter påverkas mycket sällan av konservering utan blir oftast kvar i fodret och det är därför viktigt att se till att inga giftiga växter ingår i råvaran.
Konserveringsmetoder
Konservering innebär att man försvårar mikrobiell tillväxt genom att förändra miljön. Till exempel bygger torkning på att minska mängden tillgängligt vatten medan ensilering och syrning sänker pH så långt att mikrober inte tillväxer. I tabellen nedanför visas vilka förutsättningar som krävs för att skapa lagringsstabila förhållanden för olika råvaror.
| Råvara och metod | Torrsubstans (ts) % |
pH | Lufttät lagring | Temperatur | Störst fara |
| Vall | |||||
| Syrning och lufttätt (ensilage) |
35-50 % | <4,5 | Ja | - | bakterier |
| Lufttätt (hösilage) | 50 - 70 % | 5-7 | Ja | - | mögel |
| Torkning (hö) | >84 % | - | Nej | - | mögel |
| Halm | |||||
| Torkning | >85 % | - | Nej | - | mögel |
| Spannmål | |||||
| Torkning | >86 % | - | - | - | mögel |
| Syrning | Ja | - | mögel | ||
| Kylning | - | - | 8-10 °C |
Torrsubstanshalt (ts): alla beståndsdelar i fodret utom vatten.
pH-värde: ett mått på surhetsgraden. pH 7 är neutralt, lägre värden är sura och högre värden är basiska. pH under 4,2 förhindrar tillväxt av bakterier. Jäst- och mögelsvampar är inte särskilt pH-känsliga.
Vattenaktivitet (aw): den del av det totala vatteninnehållet som är tillgängligt för mikrobiell tillväxt. Vattenaktiviteten kan ha ett värde mellan 0-1 där 1 är lika med rent vatten. Vid en vattenaktivitet under 0,7 kan i princip inga mikroorganismer tillväxa och materialet är lagringsstabilt. Det motsvarar ungefär 14% vattenhalt i spannmål (lägre om mer fett). När vattenaktiviteten överstiger 0,7 kan mögel tillväxa och vid en vattenaktivitet som är högre än 0,9 kan även bakterier tillväxa.
Lagring
Under lagring ska foder skyddas mot nederbörd och skadedjur. Vid värmeutveckling och/eller luftinsläpp kan lagringssvampar växa till och under vissa förhållanden kan de även bilda mykotoxiner som ochratoxin A och aflatoxin. Det är därför väldigt viktigt att ha uppsikt på lagrat foder. Vid behov kan spannmålen behöva kylas efter skörd även om den inte behöver torkas.
Vid lagring av grovfoder bör dessutom följande beaktas:
- Hö måste lagras torrt och skyddas mot omgivande fuktig luft eller fuktiga golv.
- Plastade rundbalar eller slangsilo med grovfoder ska lagras på en jämn, dränerad yta och skyddas mot gnagare och fåglar. Rundbalar ska lagras stående på sin gavel.
- Om plasten på en ensilagebal skadas ska den lagas omedelbart. Balen ska användas snarast, om innehållet ser oskadat ut.
Under lagringsperioden behöver följande övervakas:
Skadedjur, insekter, gnagare och fåglar bör hållas borta från fodret. De kan förutom att äventyra konserveringen även sprida smittor, förorena med avföring och eventuella kadaver eller delar av kadaver kan kontaminera fodret.
Temperaturen bör övervakas i både lagrad spannmål och grovfoder för att märka eventuell temperaturstegring. Värmeutveckling är ett tecken på att något är fel, det kan vara kondens som gör att vatten finns tillgängligt eller att syre släppts in. Utan åtgärd kan mikroorganismer börja tillväxa och i värsta fall utveckla toxiner.
Vattenhalt bör övervakas i lagrad spannmål. Risken för kondens är störst på våren när temperaturen varierar kraftigt. Utan åtgärd kan mikroorganismer börja tillväxa och i värsta fall utveckla toxiner.
Mögelsvampar kan bilda mykotoxiner under lagring
Lagerskadesvampar är mögelsvampar som oftast angriper grödor efter skörd och under lagring. De trivs vid lägre vattenhalter än fältsvampar och växer snabbt till vid otillräcklig torkning och vid fuktiga lagringsförhållanden. De lagersvampar som är viktigast i foder är aspergillus och penicillium som bland annat kan bilda aflatoxin och ochratoxin A som är skadliga för hälsan för både djur och människor.